Pågående forskning

Min forskning studerar och diskuterar ämnesområdet tillämpad visuell kommunikation med utgångspunkt i konst, mode och visuella uttryck. Forskning som bottnas i min tvärvetenskapliga forskningsbakgrund inom områdena tillämpad visuell gestaltning och designmetodik. Inom vilken jag har en praktikbaserad filosofie doktor i Smart Textiles / Textile Design vid School of Textile and Design, Heriot-Watt University, UK samt en Master of Arts i textildesign vid Textilhögskolan i Borås.

Konst och mode som kommunikationsbärare

Min pågående forskning undersöker hur konst och mode verkar som strategiska kommunikationsbärare och hur visuell representation målmedvetet används som strategiska meningsskapande verktyg. En tvärvetenskaplig forskning som knyter an till den pågående utvecklingen av ämnesområdet strategisk kommunikation. Ett ämnesfält som trots sina tydliga visuella aspekter fortfarande litteraturmässigt domineras av icke visuella diskussioner och forskningsstudier (Barnhurst et al., 2004; Becker, 2004; Collister & Roberts-Bowman, 2018; Göransson & Fargerholm, 2018; Melewar et al., 2006; Müller, 2007, 2008). Detta trots den tydliga utveckling inom ämnesområdets kommunikationsvisuella aspekter, såsom den exponentiella visuella utveckling som drivits genom Internat genom visuell och mutlimedia kommunikation (Mirzoeff, 2015; Quesenberry, 2018). Ämnesområdet genomgår dock forskningsmässigt en intressant utveckling med pågående såväl som nyare studier där fokus förflyttats till visuella, rumsliga och performativa aspekter och dimensioner inom strategisk kommunikation (t.ex. Banet-Weiser, 2012, 2018; Catellani, 2018; Lovegrove, 2018; Kohrs, 2018; Miladi, 2018; Strauss, 2018; Säwe & Thelander, 2013). Collister & Roberts-Bowman (2018, s.1) understryker vikten av att denna ämnesutvecklingen inom fältet behöver ” seek out and bridge conceptual divides with other, related fields”, däribland design, antroplogi samt cultural and critical theory. Att detta vidgade begreppsseende är av vikt för den vetenskapliga förståelsen och ämnesutvecklingen kring komplexiteten av den samtida medieutvecklingen.

En utveckling och breddning av ämnesområdet som mina forskningsbidrag knyter an till genom sitt fokus på konst och mode som kommunikationsbärare. Där exempel på mina specifika bidrag är följande forskningsprojekt: Supreme kommunikation – ett streetwearmärke med appropriering som imageskapande varumärkesstrategi (forth coming publikation våren 2021), Danius och modet tillsammans med fil.dr. Philip Warkander som också blivit en bok, samt Public art and promotion of the city tillsammans med docent Cecilia Cassinger.

Konst och kreativitet som kommunikativ process

Konst och mode kan verka som kommunikationsbärare genom att de kan ses som bärare av identitet och kulturella värden (Rose, 2014). Tillämpad visuell gestaltning och icke-verbala strukturer kan bidra till att skapa inkluderande samhällen och social samhörighet.

Genom att utgå ifrån mångfalden i olika konst- och skapandeprocesser skapas en potential att utveckla en gestaltning där en bredd av individer kan mötas. Processer som utforskas via tvärvetenskaplig forskningsmetod för tillämpad visuell gestaltning samt samskapande och deltagande design, såsom co-creation och Living Labs (Bjögvinsson et al, 2012; Voytenko et al. 2016; Schäpke et. al. 2018). Ett forskningsområde som överlappar med de konstnärliga projekt som jag har arbetat med där jag bjudit in allmänheten och användaren i gestaltningsprocessen. Projekt som har resulterat i öppna, kollektiva konstverk som Väv in Stortorget och Vävpoesi. Konstprojektet blir en metod för att skapa inkluderande och kommunikativa plattformar (Bjögvinsson et al, 2012, p.110; Medea, 2012, p.16; Lindström & Stål, 2014). Ett ramverk där materialet och/eller uttrycket kan fungera som en bro för kulturutbyte. Ett forum för att skapa förståelse för värdet av kulturell kunskap samt kontaktytor mellan invandrare och det svenska samhället, mellan olika sociala och/eller geografiska samhällsgrupper, såväl som att skapa empowerment för marginaliserade samhällsgrupper.

Där exempel på bidrag är följande forskningsprojekt: Kreatörsmiljöer – verktyg för levande stadsrum?, vilket jag genomför med fil.dr. Ida de Witt Sandström.

Referenser:
  • Barnhurst, K.G., Vari, M. and Rodríguez, Í. (2004). Mapping visual studies in communication, Journal of Communication, 54(4): 616-644.
  • Becker, K. (2004). Where is visual culture in contemporary theories of media and communication, Nordicom Review, 25(1-2): 149-158.
  • Banet-Weiser, S. (2012). Authentic TM: the politics of ambivalence in a brand culture, New York: New York University Press.
  • Banet-Weiser, S. (2018). Empowered: popular feminism and popular misogyny, Durham: Duke University Press.
  • Björgvinsson, E., Ehn, P., Hillgren, P-A. (2012). Design things and design thinking: contemporary participatory design challenges, Design Issues;3, 101-116, MIT Press.
  • Catellani, A. (2018). “Environmental visual experiments: measuring multi-modal messages in laboratory research”. In Collister, S. och Roberts-Bowman, S. (Ed.). Visual Public Relations – Strategic Communication Beyond Text, London & New York: Routledge, ss. 161-176.
  • Collister, S. och Roberts-Bowman, S. (2018). Visual Public Relations – Strategic Communication Beyond Text, London & New York: Routledge.
  • Göransson, K. och Fargerholm, A-S. (2018). Towards visual strategic communications: An innovative interdisciplinary perspective on visual dimensions within the strategic communications field, Journal of Communication Management, Feb, 5.
  • Kohrs, K, (2018). “Public relations as visual meaning-making”. In Collister, S. och Roberts-Bowman, S. (Ed.). Visual Public Relations – Strategic Communication Beyond Text, London & New York: Routledge, ss. 13-28.
  • Lindström, K. and Ståhl, Å. (2014). Patchworking publics-in-the-making: design, media and public engagement, PhD thesis, Malmö University.
  • Lovegrove, N. (2018). “A visual history of BP´s use pf public relations after Deepwater Horizon”. In Collister, S. och Roberts-Bowman, S. (Ed.). Visual Public Relations – Strategic Communication Beyond Text, London & New York: Routledge, ss. 143-160.
  • Medea (2012). Prototyping Futures, Malmö: Malmö University.
  • Melewar, T., Bassett, K. and Simões, C. (2006). The role of communication and visual identity in modern organisations, Corporate Communications: An International Journal, 11(2): 138-147.
  • Milandi, N. (2018). “The communicative function of public spaces”. In Collister, S. och Roberts-Bowman, S. (Ed.). Visual Public Relations – Strategic Communication Beyond Text, London & New York: Routledge, ss. 107-122.
  • Mirzoeff, N. (2015). How to see the World. London: Pelican.
  • Müller, M.G. (2007). What is visual communication? Past and future of an emerging field of communication research, Studies in Communication Research, 7(2): 7-34.
  • Müller, M.G. (2008). Visual competence: a new paradigm for studying visuals in the social sciences, Visual Studies, 23(2): 101-112.
  • Rose, G. (2014). On the Relation between ‘Visual Research Methods’ and Contemporary Visual Culture, The Sociological Review, 62(1), 24-46.
  • Schäpke, N., Bergmann, M., Stelzer, F., and Lang, D. J. (2018). Labs in the Real World: Advancing Tvärvetenskaplig forskning och hållbarhetstransformation Kartläggning av fältet och nya undersökningslinjer. GHiA, S1, 8-11.
  • Strauss, J. (2018). “A time and place: the Las Vegas Mob Museum´s experiential public relations”. In Collister, S. och Roberts-Bowman, S. (Ed.). Visual Public Relations – Strategic Communication Beyond Text, London & New York: Routledge, ss. 123-140.
  • Säwe, F. & Thelander, Å. (2013). Konst som talar eller tilltalar; en utvärdering av projektet Konst i det offentliga rummet – experimentarena Helsingborg, [Publisher information saknas].
  • Quesenberry, Keith A. (2018). Social Media Strategy: Marketing, Advertising, and Public Relations in the Consumer Revolution Stockholm: Liber.
  • Voytenko, Y., McCormick, K., Evans, J., & Schliwa, G. (2016). Urban living labs for sustainability and low carbon cities in Europe: towards a research agenda. Journal of Cleaner Production, 123, 45-54.